Klassikern

Jag gillar Kiruna. Det är kallt, blåsigt, långt bort från resten av världen och något segt - ändå gillar jag Kiruna. Men nu vill jag hem. Den hemlängtan som jag känner nu har jag inte känt sen förra året. Jag saknar precis alla hemma och precis allt som har med min stad att göra. Farligt nog ska jag till Örebro i helgen. Det är inte alls så svårt att ta en buss från Stockholm ner till Jönköping istället för den till Örebro. På fullt allvar nu - om Nalle inte håller i mig kommer jag aldrig ta mig till årsmötet, jag kommer ta mig längre söder ut. Det är inte överdrivet motiverande att jag bara åker tillbaka till Kiruna på söndag för att göra matteprov och teateruppvisning. Men sista veckan ska jag nog klara. På lördag eftermiddag nästa vecka kommer jag vara hemma.

Som tur är innehåller Kiruna människor som håller mig kvar. Om jag inte visste att de från klassen också kommer vara här uppe hade jag aldrig stannat här.
Känner att jag har varit trött och sur det sista just eftersom jag inte riktigt vill vara här, och jag har väldigt dåligt samvete för det. De andra borde inte behöva stå ut med att jag beter mig så. Jag får hoppas att helgen hjälper mig ladda om inför nästa vecka så att jag kan vara pigg och glad innan jag får åka hem.

Ser fram emot ikväll och hela helgen, glad Alla Hjärtans Dag!