Tillbaka
Kiruna. Den kalla och hårda verkligen skulle jag vilja säga. Och Jönköping är drömmen. I en vecka fick jag leva drömlivet i alla fall, idag är jag vaken.
Denna fantastiska stad i norr väckte mig med snö och kyla, men ändå inte så att man fryser (jo, jag fryser hela tiden och har gärna vantar + halsduk inomhus, men jag menar på ett lite djupare och mer bildligt sätt). För det finns så många som sprider värme! Jag knarkar människor, och skulle inte klara en sekund utan de vänner jag har, därför är de det viktigaste i Kiruna och mer. En vardag utan rymdare och diskussioner om porrstjärnor (eller...?) skulle inte vara mitt liv. Det är ni som håller mig kvar trots alla gånger jag längtat hem så att jag vill gå sönder.
Och där var vi framme vid min längtan. Den där drömmen jag hade hela förra veckan var bland det bästa jag varit med om, och jag kan inte vänta tills nästa gång jag får uppleva samma sak. Det kommer att bli ett påfrestande år...
Just nu vill jag bara vara i dina armar, men hur mycket jag än önskar så kan det inte bli så. Det är så svårt, snälla hjälp mig att klara det.
Jag vill hålla om dig. Jag ska hålla om dig snart igen. Vi klarar allt tillsammans.
