Klassikern

Det var länge sedan jag skrev något över huvud taget nu, det handlar om prioriteringar antar jag. Just att prioritera har jag tvingats till att bli riktigt bra på det sista - i en värld full av måsten tvingas man ibland välja vad som måstes mest. Så att sitta en stund extra framför datorn med bra musik på hög volym och ett tomt dokument framför mig har hamnat sist i en lista full av prov, uppsatser, pojkvän, vänner, träning och städ. Idag låter jag disken stå över natten så att jag kan skriva hur mycket jag vill.

Sist jag skrev ett blogginlägg var jag väl inte den lyckligaste, men det gick över - som det mesta gör. Idag är mitt största problem att jag får dåligt samvete varje gång jag borstar tänderna då jag råkade stjäla (oh ja, man kan råka stjäla) min nuvarande tandborste från ÖB. Men det behöver jag trots allt bara genomlida två gånger om dagen.
Björn försvann dessutom nyligen efter en vecka på besök här i Kiruna. Som tur är tar det bara ca en vecka innan jag träffar Jönköping igen. Så jo - tandborsten är ett större problem.

Men så finns det de med större problem än jag... Det händer mycket bland mina vänner på olika håll och jag har svårt för att hinna med. Jag vet inte när jag ska trösta och när jag ska skälla. Om jag vet att en kompis har problem men har valt att hålla det för sig själv, är det verkligen rätt av mig att lägga mig i då? Om jag ser att en nära vän gör misstag som skadar och sårar, kan jag stoppa det utan att skada min vän?